Var åttonde som spelar utan svensk licens har stängt av sig via Spelpaus

Spelinspektionen uppskattar i sin nya rapport att 84 procent av svenskarnas spel på den konkurrensutsatta marknaden skedde hos bolag med svensk licens under 2025. Det är tredje mätningen i rad som siffran sjunker med en procentenhet. Myndigheten kallar marknaden relativt stabil, vilket stämmer jämfört med tiden före licenssystemet då kanaliseringen låg under 50 procent. Men vi har läst hela rapporten. De intressantaste uppgifterna står inte i pressmeddelandet. Den vanligaste konkreta anledningen spelare själva anger till att de spelat utan svensk licens är att de är eller har varit avstängda via Spelpaus. Skyddsverktyget har blivit en av det olicensierade spelandets största rekryteringskanaler.

Avstängd via Spelpaus, sedan vidare till olicensierat

I enkätundersökningen fick de som spelat på sajter utan svensk licens ange varför. Vanligast var att inte ange något särskilt skäl alls (23 procent av svaren). Men bland de konkreta anledningarna toppar en som borde få varningsklockor att ringa: 13 procent uppger att de är eller har varit avstängda på Spelpaus.se, ungefär var åttonde svar. Rapportens egen slutsats är att avstängning via Spelpaus är den mest förekommande anledningen. Därtill uppger 8 procent att de limiterats av licensierade bolag och lika många att de nått en spelgräns. Flera av svarsalternativen kretsar alltså kring samma sak: att komma runt de skydd som den svenska regleringen byggt upp.

Det här är värt att stanna vid. Över 136 000 personer är i dag avstängda via Spelpaus, ett beslut man fattar för att skydda sig själv. Rapporten bekräftar svart på vitt det vi återkommer till i varje granskning: casinon utan svensk licens fungerar i praktiken som en bakdörr förbi självavstängningen, där en del av marknadsföringen uttalat riktar sig till just avstängda spelare. En viktig brasklapp finns dock: bara 53 respondenter i enkäten hade spelat olicensierat, så procentsatserna ska läsas som indikationer och inte som exakta mått. Det säger myndigheten själv. Vi tycker att fler borde återge det.

Nätkasinot är hålet i systemet

Skillnaden mellan spelformerna är stor. Vadslagningen kanaliseras till 96 procent, nätkasinot till 81. Bakom genomsnittet döljer sig dessutom ett spann: enkäten indikerar 93 procents kanalisering för nätkasino medan trafikmätningen, justerad för omsättning, landar på 68 procent. Räknat i rena besök gick bara 54 procent av nätkasinotrafiken till licensierade sajter. Sanningen ligger någonstans i intervallet, bland annat eftersom trafikmätningen inte fångar spel i appar, där licensierade bolag enligt rapporten har 38 procent av sin omsättning.

Storleken på läckaget går att räkna på. Den licensierade konkurrensutsatta marknaden omsatte 18,7 miljarder kronor netto under 2025. Om det motsvarar 84 procent av det totala spelandet hamnar det olicensierade spelandet i storleksordningen tre och en halv miljarder kronor om året, en överslagsräkning på rapportens egna siffror. Spelinspektionen hade den 30 april 2026 identifierat 2 186 webbsidor utan svensk licens, varav 976 renodlade nätkasinon och ytterligare 800 som kombinerar nätkasino med vadslagning. Bara 334 av sajterna tillhör bolag som hunnit få formella förbud, vilket sätter sommarens beslut mot bolagen bakom bc.game, Aphrodite Casino och rainbet.com i perspektiv. Tillsynen jagar en marknad som är drygt sex gånger större än förbudslistan.

Skinbetting är den olicensierade trafikens jätte

Rapportens kanske mest förbisedda uppgift gäller något som inte ens räknas in i kanaliseringsgraden. Av alla svenska besök på olicensierade spelsajter under 2025 gick hela 42 procent till sajter som erbjuder skinbetting, alltså spel där kosmetiska föremål från datorspel används som insats och valuta. Det är mer än besöken till renodlade nätkasinon (21 procent) och kombinerade kasino- och bettingsajter (35 procent) var för sig.

Skinbetting ligger utanför myndighetens huvudmått eftersom sajterna även erbjuder tjänster som inte klassas som spel, till exempel byteshandel med föremål, kryptovalutor och NFT:er. Men trafiksiffran talar sitt tydliga språk om var en stor del av det oreglerade spelandet faktiskt sker. Målgruppen för föremål från spel som Counter-Strike är till stor del ung. I enkäten uppgav 6 procent av de som spelat olicensierat att just tillgången till skinbetting var skälet. Här finns en hel delmarknad som varken syns i kanaliseringsstatistiken eller i den allmänna debatten.

Osäkerheten är själva poängen

Spelinspektionen är ovanligt öppen med att alla mått på kanalisering är uppskattningar. Indikatorerna spretar mellan 78 och 89 procent, spelare vet ofta inte om sajten de spelar på har licens, trafikestimat bygger på modeller myndigheten saknar full insyn i och branschens egna mätningar från BOS och ATG använder andra antaganden som ger stora utslag. Siffran 84 procent är ett genomsnitt av två huvudindikatorer, inte ett facit.

Det hindrar inte att riktningen är tydlig. Tre år i rad har mätningen sjunkit med en procentenhet, nätkasinot läcker mest och de som läcker ut är i oproportionerlig grad spelare som systemet är byggt för att skydda. Det är mot den bakgrunden förslaget i Ds 2025:23 ska läsas: från den 1 januari 2027 föreslås allt onlinespel som svenskar kan delta i kräva svensk licens, oavsett vem spelet riktas till. Kanaliseringsrapporten för 2027 kan därmed komma att mäta en helt annan spelplan.

Det här betyder siffrorna för dig som spelar

Statistik i miljardklassen handlar till sist om enskilda beslut. Rapporten visar att den som lämnar licenssystemet oftast gör det av skäl som borde mana till eftertanke: avstängning, nådda gränser eller jakt på bättre odds och bonusar. Utanför systemet väntar sajter utan Spelpaus, utan insättningsgränser, utan svenskt kreditförbud och utan någon svensk instans att klaga hos när uttaget stoppas. Är du avstängd via Spelpaus är rapportens fynd en påminnelse riktad till just dig: bakdörren finns, men den leder till en marknad där ingen fångar dig om det går fel. Behöver du stöd finns Stödlinjen på 020-81 91 00.

Hela rapporten finns hos Spelinspektionen och lagförslaget i Ds 2025:23.