Zimpler mot Spelinspektionen: hela historien om vitet, domarna och BankID

Fyra äldre inlägg på den här sajten handlade om Zimpler. Lästa efter varandra motsade de varandra. Först att Spelinspektionen förbjöd betaltjänsten att samarbeta med olicensierade spelbolag, sedan att Zimpler slutade med dem, sedan att Zimpler vann rättsstriden och till sist att det var ett bakslag för myndigheten. Ingen av dem var uppdaterad efter att ärendet faktiskt tog slut. Den här texten ersätter alla fyra. Uppgifterna är kontrollerade mot Spelinspektionens eget beslut, mot båda domarna och mot Zimplers pressmeddelande.

Zimpler drog sig ur innan föreläggandet kom

Den vanligaste beskrivningen av ärendet är att Spelinspektionen tvingade Zimpler att lämna den olicensierade marknaden. Kronologin säger något annat. Den 11 maj 2023 gick Zimpler ut med ett eget pressmeddelande under rubriken att bolaget avslutar avtal med spelbolag utan svensk licens som tar emot svenska kunder. Bolagets vd Johan Strand motiverade beskedet i pressmeddelandet med orden ”Vi har fokus på vår roll att gynna ansvarstagande och regelefterlevnad i spelbranschen”. Processen skulle vara genomförd under tredje kvartalet 2023.

Spelinspektionens föreläggande är daterat den 6 juli 2023, alltså nästan två månader senare. Beslutet kom efter beskedet, inte före. Vad som drev bolagets eget avgörande framgår inte av pressmeddelandet och en pågående tillsyn kan mycket väl ha spelat in. Men påståendet att Zimpler bytte fot för att bolaget förbjöds håller inte mot datumen. Pressmeddelandet ligger kvar i sin helhet hos Cision.

Vad Spelinspektionen byggde föreläggandet på

Det Zimpler förelades att upphöra med var att tillhandahålla betaltjänstlösningar innehållande e-legitimationssystemet BankID till spelbolag som saknar svensk licens. Föreläggandet förenades med ett vite om 25 000 000 kronor för det fall verksamheten inte upphörde senast den 31 juli 2023. Beslutet finns i myndighetens beslutslista.

Rättslig grund är främjandeförbudet. Lydelsen i 3 kap. 7 § spellagen (2018:1138) är denna: ”Det är inte tillåtet att i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte främja deltagande i otillåtet spel eller spel som tillhandahålls utan nödvändig licens enligt denna lag.” Myndigheten stödde sig också på 1 kap. 2 § om lagens tillämpningsområde och på reglerna i 18 kap. spellagen om förelägganden vid vite.

Fyra omständigheter vägde tungt i myndighetens bedömning. Betallösningen ansågs specifikt utvecklad för spelbolag som riktar sig mot Sverige. BankID används i praktiken bara av personer i Sverige. Hos vissa av bolagen var Zimpler den enda tillgängliga insättningsmetoden. På en del olicensierade sajter visades inte Zimplers logotyp, något myndigheten tolkade som en medvetenhet om att samarbetet var problematiskt.

Varför förvaltningsrätten upphävde beslutet

Förvaltningsrätten i Linköping meddelade dom den 22 maj 2024 i mål 5684-23. Spelinspektionen publicerade domen den 27 maj samma år. Föreläggandet upphävdes i sin helhet.

Domstolen prövade två frågor. Den första var vad som räknas som främjande. Rätten gick till förarbetena, prop. 2017/18:220 s. 222: ”Med främjande bör dock inte avses alla ekonomiska och administrativa tjänster som använts för att tillhandahålla en olovlig spelverksamhet, utan endast sådana tjänster som är utvecklade specifikt för spelföretag.” Zimplers betalningsförmedling bedömdes vara huvudsakligen standardiserad, alltså inte byggd för spelbranschen i den mening lagstiftaren avsåg.

Den andra frågan blev avgörande. Var spelen över huvud taget olovliga i Sverige? Enligt 1 kap. 2 § spellagen ska onlinespel som inte riktas till den svenska marknaden inte anses tillhandahållna i Sverige. Förarbetena är dessutom tydliga med att tillgänglighet inte räcker. I prop. 2017/18:220 s. 290 står att ”det är således inte tillräckligt att en webbplats där spel tillhandahålls är åtkomlig från Sverige”. Rättens slutsats formulerades så här: ”Sammantaget kan det inte anses visat i målet att det har förelegat ett olovligt spel kopplat till Zimplers betalningsförmedlingstjänst.” Utan olovligt spel finns inget främjande att förbjuda. Därmed saknades grund för föreläggandet.

Kammarrätten gjorde samma bedömning

Spelinspektionen delade inte bedömningen och överklagade. I sitt eget nyhetsmeddelande den 12 juni 2024 skrev myndigheten att den till skillnad från förvaltningsrätten menar att Zimpler ABs betalningsförmedlingstjänst medför att spelen i fråga riktar sig till Sverige och att bolaget genom att tillhandahålla sin betaltjänst har främjat olagligt spel.

Kammarrätten i Jönköping avslog överklagandet den 7 februari 2025 i mål 1859-24 och gjorde samma bedömning som underinstansen. Myndigheten valde att inte gå vidare. I sitt nyhetsarkiv konstaterar Spelinspektionen kort att myndigheten inte har överklagat domen. Därmed är saken slutligt avgjord.

Vad domarna inte betyder

Här är det lätt att dra för stora växlar. Flera av de gamla rubrikerna gjorde just det. Domstolarna gav inte grönt ljus åt spel utan svensk licens. De prövade en enda fråga: om en betalningsförmedlare kunde föreläggas att upphöra med sin tjänst med stöd av främjandeförbudet, på det underlag Spelinspektionen lade fram i just det ärendet.

Främjandeförbudet gäller fortfarande. Spel som riktas till den svenska marknaden kräver fortfarande svensk licens. Spelinspektionen fortsätter att fatta förbudsbeslut mot bolag som tillhandahåller spel här utan licens. Inget i domarna påverkar Spelpaus, insättningsgränser eller skattereglerna. Det domarna visade var var gränsen för myndighetens verktygslåda går i dag, inte att gränsen för vad som är tillåtet har flyttats.

Det som kan ändras den 1 januari 2027

Ärendet är en av anledningarna till att lagstiftaren tittat närmare på just den här luckan. I departementspromemorian Spellagens tillämpningsområde (Ds 2025:23), publicerad den 24 september 2025, föreslås att dagens riktandekriterium ersätts med ett deltagarkriterium. Den föreslagna lydelsen av 1 kap. 2 § spellagen är att onlinespel ska anses tillhandahållna i Sverige om personer som befinner sig i Sverige kan delta i spelen. Främjandeförbudet föreslås samtidigt formuleras om till att träffa den som främjar att personer som befinner sig i Sverige deltar i otillåtet spel eller spel utan nödvändig licens.

Betalningslösningar nämns inte i själva lagtexten men behandlas i motiven, där utredningen resonerar om att främjandeförbudet ska omfatta betalningslösningar och andra liknande ekonomiska eller administrativa tjänster. Där finns också en presumtion om att den som förmedlar betalningar till olicensierat spel ska utgå från att deltagarna befinner sig i Sverige om inte annat visas. Föreslaget ikraftträdande är den 1 januari 2027. Du kan läsa promemorian i sin helhet hos Riksdagen.

Det här är ett förslag, inte gällande rätt. Vid vår kontroll den 27 juli 2026 hade regeringen ännu inte lagt fram någon proposition på området. Skulle förslaget bli lag träffas just den konstruktion som domstolarna friade i Zimpler-ärendet.

Det här betyder domarna för dig som spelar

Den praktiska följden är att svenska betalvägar och BankID fortfarande förekommer hos en del casinon utan svensk licens. Det är viktigt att förstå varför. Det är resultatet av att en tillsynsmyndighet förlorade ett mål om betaltjänsters roll, inte ett tecken på att sajterna skulle vara godkända eller granskade av någon svensk instans.

BankID styrker vem du är. Det säger ingenting om vem casinot är. Loggar du in med BankID hos ett bolag utan svensk licens gäller inte Spelpaus, det finns inga svenska insättningsgränser, ingen svensk tillsyn och ingen svensk tvistväg om utbetalningen uteblir. Skattereglerna påverkas inte heller. En vinst hos ett bolag som riktar sig till svenska spelare utan att ha svensk licens beskattas som inkomst av kapital med 30 procent på nettovinsten per spelanordnare och kalenderår. Vill du spela med svenskt konsumentskydd i behåll finns bolagen med licens samlade bland våra licensierade alternativ.

Vanliga frågor om Zimpler och Spelinspektionen

Senast granskad 27 juli 2026