Ett bakslag för Spelinspektionen – Zimpler får grönt ljus

Ett bakslag för Spelinspektionen – Zimpler får grönt ljus

Kammarrätten har nu avgjort tvisten mellan Spelinspektionen och betaltjänstleverantören Zimpler AB. Domstolen fastslår att Spelinspektionen saknade laglig grund för sitt föreläggande från juli 2023, där myndigheten beordrade Zimpler att sluta erbjuda betaltjänster via BankID till spelbolag utan svensk licens.

Bakgrunden till Spelinspektionens tillsyn

Ärendet inleddes efter att Spelinspektionen mottagit ett anonymt tips om att Zimpler tillhandahöll betalningslösningar anpassade för olicensierade spelbolag som riktade sig mot svenska konsumenter.

Tipset beskrev bland annat hur Zimplers ”Instant Bank Transfer”-tjänst möjliggjorde insättningar på dessa webbplatser genom BankID. Baserat på detta beslutade Spelinspektionen att utfärda ett föreläggande mot Zimpler. Företaget motsatte sig beslutet och valde att överklaga.

Två domstolar har nu avvisat Spelinspektionens krav

I maj 2024 kom Förvaltningsrätten fram till att Spelinspektionen saknade rättslig grund för föreläggandet och upphävde därför beslutet. Spelinspektionen valde då att överklaga domen till Kammarrätten, men även där gick domstolen på Zimplers linje och avslog myndighetens överklagande.

Kammarrätten slår fast att det inte räcker att en betaltjänstleverantör erbjuder sina tjänster till spelbolag för att det ska anses bryta mot den svenska spellagen. Domstolen påpekar också att Zimpler har en giltig licens från Finansinspektionen och bedriver sin verksamhet enligt lagen om betaltjänster.

Zimpler: ”Våra tjänster är inte specifikt för spelbolag utan licens”

I sitt försvar argumenterade Zimpler för att deras betaltjänstlösningar används av flera branscher och inte är anpassade specifikt för spelbolag utan svensk licens. Företaget underströk också att de tar regelefterlevnad på stort allvar och att de spelbolag som använder deras tjänster inte aktivt riktar sig mot svenska spelare.

Zimpler menade vidare att det inte finns något juridiskt stöd för att påstå att en betaltjänst automatiskt innebär att en spelsida riktar sig till Sverige. Företaget hänvisade också till att fri rörlighet för tjänster inom EU begränsar svenska myndigheters möjligheter att ingripa mot utländska aktörer.

Vad blir nästa steg för Spelinspektionen?

Frågan är nu om Spelinspektionen kommer att ta ärendet vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som är den sista instansen i det svenska rättssystemet. För att det ska ske måste domstolen anse att målet har prejudicerande betydelse, vilket innebär att det skulle kunna påverka framtida rättstillämpning.

Om Spelinspektionen väljer att inte gå vidare med ett överklagande kan domen istället få en vägledande roll för framtida beslut, vilket skulle kunna försvåra liknande ingripanden mot andra betaltjänstleverantörer.

Utöver rättsliga åtgärder kan myndigheten istället försöka påverka lagstiftningen för att skärpa regleringen kring betaltjänster inom spelindustrin. En sådan förändring skulle dock kräva politiskt stöd och en ändring av spellagen, vilket kan ta lång tid.

En bredare fråga om svensk reglering

Fallet med Zimpler lyfter en större principfråga: Hur långt ska svenska myndigheter kunna gå i sina försök att reglera en internationell marknad? Spelinspektionen hävdar att en betaltjänst som använder BankID på en spelsida är ett bevis på att spelbolaget riktar sig mot svenska spelare.

Men om samma resonemang skulle tillämpas i andra sammanhang, borde det exempelvis innebära att svenskar inte ska kunna köpa kontaktlinser från optiker i andra EU-länder, eftersom dessa företag saknar svensk legitimering. Ska vi i så fall också kräva att utländska optiker blockerar svenska betalkort eller nekas möjligheten att leverera sina produkter till Sverige?

I en alltmer digital värld blir det svårt att begränsa hur individer konsumerar tjänster och produkter över landsgränser. Istället för att försöka begränsa betalningsmöjligheter kan det vara en mer framgångsrik strategi att förbättra den svenska licensmodellen och göra den mer attraktiv för spelbolag, så att fler aktörer väljer att stanna inom det svenska licenssystemet snarare än att söka sig till utländska alternativ.